Vem och vad är det egentligen som undersöks? del 1
För många kan undersökningsterminologin kännas svår att förstå. Vad är ett urval egentligen och vad är det man undersöker med det? Hur görs ett urval? När är en undersökning representativ – och vad betyder det? Är det samma sak som tillförlitlighet? Vad är skillnaden mellan ett urval och ett stickprov?
Många frågor och ändå är det samma sak vi talar om. Vad är det vi bör tänka på gällande respondentgruppen då vi gör en undersökning och hur ska vi göra för att få tillförlitliga resultat?
Jag kommer att göra en kort redogörelse för hur en undersökning blir till. Jag börjar med att behandla populationen som ska undersökas. Sedan går jag igenom olika urvalsmetoder och i den tredje delen diskuterar jag potentiella fel i urvalet. Jag rekommenderar att du läser delarna i denna ordningsföljd.
Population
En population är den grupp observationsenheter (”människor”) som ligger föremål för en undersökning. En population kan t.ex. bestå av kunderna hos ett visst företag, medlemmarna i en viss organisation, hela personalen i ett visst företag, alla leveranser under en viss tidsperiod, inkomna samtal till en kundtjänst under en viss period osv. Huvudsaken är att populationen består av ett visst begränsat antal observationsenheter.
Exempel: Om ett företag har både konsument- och företagskunder och man bestämmer sig för att undersöka företagskundernas åsikter, består populationen av alla företagskunder i företaget i fråga. Konsumentkunderna ingår alltså inte, dvs. alla företagets kunder hör inte till populationen.
Hela populationen eller en del av den
I en totalundersökning undersöks hela populationen. Delpopulationer som är mindre än hela populationen utgör urval eller stickprov.
Totalundersökning
Med en totalundersökning avses en undersökning där undersökaren tillmäter lika stor vikt till hela undersökningens population, till exempel alla medlemmar i en förening, hela personalen eller alla kunder i ett företag. Om populationen är liten, är det ändamålsenligt att göra en totalundersökning. Ofta är populationen så stor att det inte är vettigt eller ens möjligt att undersöka alla observationsenheter. I sådana fall måste man välja ut endast vissa observationsenheter för närmare granskning. Det är oftare möjligt att använda sig av en totalundersökning vid enkätundersökningar än vid intervjuundersökningar. I intervjuundersökningar är det vanligare att göra urval eller stickprov.
Urval
Om det inte är möjligt eller ekonomiskt lönsamt att undersöka hela populationen, kan man undersöka en delmängd av populationen. Om delmängden som undersöks kan hävdas vara representativ (som en population i miniatyr), kallas den för urval.
Med en lämplig urvalsmetod strävar man efter att säkerställa urvalets representativitet. Bästa sättet att få ett så representativt urval som möjligt är att ta hjälp av slumpen (lottning). Med ett representativt urval går det att dra slutsatser (göra generaliseringar) om populationen.
Exempel: i opinionsundersökningar som kartlägger de politiska partiernas understöd är urvalets storlek i allmänhet 2 000 respondenter. Dessa representerar alla finländare i miniatyr. Med andra ord motsvarar fördelningen mellan män och kvinnor, åldersfördelningen, bostadsområden, socioekonomiska faktorer m.m. i samma proportion den verkliga befolkningsfördelningen. På så sätt går det att dra slutsatser om hela populationen, dvs. om fem miljoner finländare, utifrån 2 000 respondenters åsikter (vanligtvis med en liten felmarginal om 2–3 procent).
Stickprov
Om man handplockar de element ur populationen som finns ”tillgängliga” för undersökningen, gör man ett stickprov inte ett urval. Den som väljer stickprovet eller objekten för stickprovet får vara ”partisk” (ensidig) eftersom ett stickprov inte väljs genom lottning. Vid enkätundersökningar ska man inte dra slutsatser om populationen utgående från ett stickprov.
Exempel: om man undersöker vilken åsikt de kunder som har ringt till en kundtjänst har om hur väl kundtjänsten fungerar och därigenom även undersöker kvaliteten på företagets verksamhet, går det inte att dra slutsatsen att alla kunder skulle ha samma åsikt som de som har ringt. Uppringarens orsaker kan vara personligt färgade och ge en ensidig bild av kvaliteten på företagets verksamhet.
I följande artikel går jag igenom hur ett urval ska göras för att urvalet ska vara så representativt som möjligt.
- > del 2 Urvalsmetoder
I del tre tar jag upp fel i anslutning till urvalet och hur felen inverkar på resultatens tillförlitlighet.
- > del 3 Urvalsfel